LEDAREN: Kor på grönbete

Ledaren

Bilden av sommaridyllen är klar. I en grön hage betar kossor så förnöjt i ett vackert sommarlandskap medan solen skiner och himlen är blå.

Mjölken hälls över egenhändigt plockade blåbär och smaken av sommar stannar länge på tungan.

Mjölk producerad av kor på grönbete vill man gärna dricka. Eller preciserat: mjölk som konsumenten tror är producerad av kor på grönbete vill man gärna ha.

Och även om inte alla har sett en ko på nära håll gillar vi tanken på kosläpp, då djuren får komma ut på grönbete efter en lång vinter.

Vilken idyll.

Samtidigt stämmer bilden av en idyll inte alltid nödvändigtvis överens med verkligheten.

Det svenska magasinet Filter (april/maj 2017) skriver om de vita lögnerna, ”där den svenska mjölkbranschen ger sken av att dess glada kor äter gräs på naturbetesmarker i öppna landskap. I verkligheten jobbar man i motsatt riktning.”

Den svenska branschorganisationen LRF Mjölks opinionschef fick för ett par år sedan ta emot utmärkelsen Årets lobbyist. Mjölk är det livsmedel som svenskarna helst vill att ska vara producerat i Sverige och fler än 100 000 personer hade skrivit under ett upprop till den svenska lantbruksministern för att understöda den svenska mjölkproduktionen.

Medan mjölken säljs med hjälp av grönt gräs och soliga betesmarker handlar den svenska mjölkproduktionen allt mer om stordriftsladugårdar och besättningar med i medeltal över 80 kor per gård. Syftet är att öka mjölkproduktionen per ko ytterligare. Det gör man bland annat tack vare avel och att djuren mer och mer utfodras med kraftfoder.

Och det förekommer mjölkbönder som bryter mot beteskravslagen och som inte släpper ut sina kor på bete om somrarna. Deras motivering är att mjölkproduktionen minskar om korna äter mer gräs och mindre kraftfoder. (Filter april/maj 2017.)

Bilden av de sommarbetande korna som förnöjt idisslar sitt gröna gräs bleknar en aning.

Konsumenten tittar ner i sitt mjölkglas och ser förvirrad ut. Vad ska man tro?

Också i Finland känner länsveterinärerna vid regionförvaltningsverket Avi till kor som trots djurskyddslagen inte får komma ut på bete på sommaren (Landsbygdens folk 19.5.2017).

I Finland har lagen funnits sedan 2006.

Tidningen Landsbygdens folk (19.5.2017) skriver att regionförvaltningsverkets veterinärer trots det varje sommar får flera anmälningar om nötkreatur som inte får komma ut och rastas.

Det är ett brott mot djurskyddslagen och kan leda till vite eller till att vissa stödpengar dras in.

Mjölkkor och kvigor, som uppföds för mjölkproduktion, och som vanligtvis står bundna, ska under minst sextio dygn släppas ut på bete eller ges motsvarande rastningsmöjligheter mellan maj och oktober.

Det går att få dispens från det här av regionförvaltningsverket om det till exempel är svårt att ordna i praktiken. Undantag kan beviljas för högst tre år åt gången.

Att få komma ut på bete eller rastas på motsvarande sätt hör till villkoren för djurens välbefinnande.

Länsveterinärerna vid regionförvaltningsverket hoppas därför inför vårens kosläpp att få se många nöjda kor och kvigor ute.

– Nuförtiden finns det knappast någon som bestrider betydelsen av motion för kornas fysiska och psykiska välbefinnande, påpekar de. (Landsbygdens folk 19.5.2017.)

Bilden av frigående kor på grönt gräs till trots – i Sverige har det gått så långt att vissa mjölkproducenter arbetar för att slippa beteskravet.

Enligt dem borde det räcka att korna inte är bundna utan går i lösdrift inomhus. Också riksdagsledamöter från svenska Centerpartiet och Kristdemokraterna stöder deras krav.

Filter (april/maj 2017) skriver att tre av fyra danska kor släpptes ut på bete 2003. Efter det har gårdarna blivit betydligt större och beteskravet har slopats. Det har lett till att en av fyra danska kor 2014 fick komma ut på sommarbete.

Det blir allt tuffare att vara produktionsdjur, samtidigt som konsumenterna varmt talar för småskalighet och naturenlig produktion.

Det blir allt tuffare att vara finländsk mjölkbonde. Riksdagsledamoten Mats Nylund, SFP, säger (Vasabladets webb i går) att de finländska mjölkgårdarnas antal minskar starkt och att de blir ungefär sex procent färre varje år.

En bidragande orsak är dålig lönsamhet och låga producentpriser. Bland annat sanktionerna mot Ryssland har påverkat den finländska livsmedelsexporten och att hitta nya marknader är en utmaning.

Det är sorgligt för både djur och konsumenter om den försämrade lönsamheten betyder att betande djur på sommarlov allt mer blir en illusion.

Både djur och konsumenter skulle vara värda mer än så.

3 kommentarer till LEDAREN: Kor på grönbete

  1. Kanske ärade ledarskribenten hade kunnat analyserat läget lite? Varför slutar gårdarna i Finland och varför vill man i Sverige tumma på betesreglerna? I ledarn hittar Ni svaret, i Danmark är reglerna färre och där ställer man färre krav. Finlands och Sveriges mjölkbönder får lika mycket (eller lika lite) betalt som bonden i Danmark men med en hel hop med krav och en armé av inspektörer flåsandes i nacken.

  2. Tack för din tänkvärda fina ledare, Carina Holm! När det gäller mjölkohållning finns det ytterligare några saker att fundera på varav jag här tar upp bara ett par saker som vi vanligen inte vet om eller ens tänker på….. men det finns många många fler.
    För att producera mjölk måste kon kalva en gång om året, annars sinar hon. Dessa täta kalvningar är en stor press för kons kropp och äventyrar dens hälsa.
    Så som alla däggdjur blir kon och kalven väldigt fästa vid varandra redan efter några timmar tillsammans efter födseln då kon slickar och sköter om sin kalv.
    Under naturliga förhållanden skulle kon sköta om och dia sin kalv i 8-11 månader! Men på ”vanliga” mjölkgårdar skiljer man kon och kalven ifrån varandra redan efter några timmar eller senast ett dygn.
    På sk. ekologiska gårdar får kalven vara med kon ”hela” 3-5 dagar! Personligen vet jag inte vilkendera är värre? Både kon och kalven stressas mycket av att skiljas och de gråter ljudligt och hjärtskärande efter varandra under flere dagars tid. En kalv som fått vara med kon i 3-5 dagar torde ha ännu mera ledsamt!
    Allt detta tycker vi oss ha rätt att göra för att få mera mjölk. Allt detta för att böndernas ersättning för produkten är löjligt liten!
    Vi får inte – vi har inte rätt att göra detta till kännande intelligenta djur!
    Människan – skapelsens krona! Jo pyttsan!

  3. bästaste Juup dom flesta viltlevande idisslarna föder nya avkommor varje år, tex älgen och rådjuret får kalvar varje år, så de torde inte vara speciellt slitsamt för en ko att kalva varje år heller eller hur? Vi skall och bör inte heller lägga alltför mycket mänskliga egenskaper på kor (eller andra djur), att säga att djur är djur är inte att se sej själv som nån krona på verket utan att konstatera faktum. Men människa skall inte vi missköta djur, utan använda vår intelligent till att skapa så bra förutsättningar som möjligt för de djur som producerar mat åt oss.

Kommentarerna är stängda.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng