Lätt som en fjäril i bassängen

Medaljmagnet. Peik Lindberg återvände från FM i Tammerfors med åtta medaljer. Stoltast är han över sitt första individuella herrguld på 200 meter fjäril. Foto: Mats Lundberg

Åbo Simklubb hade exempellösa framgånger under FM-tävlingarna i Tammerfors förra veckoslutet. Totalt lade ÅSK-simmarna beslag på 41 medaljer, varav 14 var av ädlaste valör.

Stor andel i succén, både i senior- och juniorklasserna, hade 18-årige Peik Lindberg – tillfälligt hemma från träningsanläggningen i södra Schweiz där han bor och tränar sedan tio månader tillbaka.

Det är en diger samling medaljer som Lindberg visar upp. Allt som allt omfattar skörden tre guld, två silver och tre brons. Störst och vackrast är guldpengen på 200 meter fjäril, ett bevis för karriärens första FM-titel i herrklassen.

– Jag uppnådde ett av säsongens stora mål då jag vann det loppet. Dessutom simmade jag snabbare än någonsin tidigare på distansen.

Personliga rekordet putsades till 2.05,33. Avståndet till den yppersta världseliten är fortfarande långt, över tio sekunder. Men Peik föredrar att skynda långsamt.

– Jag kan inte kapa alla sekunder på en enda gång, det måste ske i etapper. Motivationen ökade ännu mer efter rekordloppet. Den går ofta hand i hand med vad man presterar i bassängen.

Inom tre år siktar Lindberg på att radera ut tidigare tränaren och inspiratören Vesa Hanskis nästan tjugo år gamla finländska rekord på 1.59,32. Först om sex–sju år tror Lindberg att han är som allra bäst. Därmed utkristalliserar sig OS 2024 som ett karriärmål.

Så länge Peik kan minnas har han kunnat simma. Som 6–7-åring började han träna i ÅSK:s teknikkurser. Tävlat har han gjort sedan elvaårsåldern.

– I början höll jag på med alla fyra simsätten. Men ganska tidigt upptäckte Vesa att min talang lämpade sig allra bäst för fjärilsim. Under sin egen karriär var också han fjärilspecialist.

Fjärilsim är tekniskt den mest komplexa grenen inom simsporten. För Lindbergs paraddistans 200 meter krävs såväl teknisk fulländning, styrka som uthållighet. Att utveckla alla delarna kräver många år av målmedveten träning.

Förra hösten lämnade han tryggheten i Åbo för ett siminternat beläget i Ticinokantonen i den italienskspråkiga delen av Schweiz.

– Min tävlingskamrat Aleksi Schmid som jag ibland delat rum med då vi varit ute och tävlat hade i flera år talat sig varm för anläggningen. Sedan jag förra sommaren låtit mig övertalas att bekanta mig med området föll jag pladask. Där fanns allt som en simmare behöver och i september då jag blivit beviljad en plats flyttade jag dit.

Vid träningsbasen nära Locarno lever tolv simmare från fem länder för simningen nästan dygnet runt. Två träningspass sex dagar i veckan med alla tänkbara faciliteter på samma ställe.

– Söndagarna är lediga men annars följer alla dagar ett inrutat schema. Jag stiger upp vid halvsju varje morgon och en halvtimme senare är jag i bassängen. Först efter morgonträningen äter vi frukost tillsammans. Vid halv två är det lunch innan förberedelserna för det andra vattenpasset tar vid. Efter lite stretching blir det middag och efter nio på kvällen är det läggdags.

Under de lediga stunderna av dagen ägnar han sig åt distansstudier vid Vasa aftonläroverk. Han har två år kvar på sin fyråriga gymnasieutbildning som elev i Katedralskolan i Åbo.

– Under nästa år måste jag pricka in en skolperiod i ”Kattan” men så här långt har det funkat bra att läsa på distans. Det kräver förstås självdisciplin men skolan är viktig för mig.

Hur fortsättningen blir klarnar om två år då han förhoppningsvis fått vita mössan.

– Kanske söker jag mig till ett universitet i Schweiz. Tidigare var jag fast besluten att flytta till USA och träna. Men jag är inte längre lika övertygad om att jag måste dit för att uppfylla mina drömmar som simmare.

Forsar fram. Fjärilsimtekniken har finslipats under alla tusentals träningstimmar i vattnet. Foto: Yle/Monica Forssell-Hautamäki

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng