Här grundades den första restaurangen

Benito Casagrande och Cristina Casagrande är redo för jubileumsfest. Foto: Isabel Nordberg

På tisdag nästa vecka vankas det fest på utanför Casagrandehuset i Åbo, evenemanget Seipel 260.
I år är det 260 år sedan restaurangverksamhet nådde Finland, mer specifikt Åbo. Den första restaurangen i Finland öppnades här år 1757.
Åbo var då Sveriges näst största stad.

Tysken, vinhandlaren och traktören Johan Seipel kom till Åbo år 1745. Seipel köpte huset i ”norra kvarteret” med grundidén att öppna ett natthärbärge. Men den affärsplanen tvingades han utveckla då kapitalisterna i Åbo stad fick höra om att man i Europa dessutom blev serverad mat på härbärgen. De ville också ha den möjligheten i Åbo.
Magistraten i Åbo valde att Seipel också skulle servera mat. Seipel var rädd att gå i konkurs och motsatte sig erbjudandet, men blev ändå tvungen att ta sig an uppgiften. Han startade restaurangverksamheten med långa tänder, berättar den nuvarande ägaren av fastigheten, arkitekten Benito Casagrande.
I dag omges kvarteret ännu av restaurang- och caféverksamhet.

– Att hotell- och restaurangverksamheten fyller 260 år är ändå bara en bråkdel av husets stoltheter, säger Benito Casagrande.
Det är inte bara restaurangkulturen som fyller år utan också själva Casagrandefastigheten, även känt som Ingmanska huset, fyller 505 år. Allt detta dessutom i samband med Finlands hundraårsjubileum.
– Därtill fyller jag 75, jag hade inte tänkt fira det alls men bland dessa andra tal är man ju bara en liten grabb, skojar Benito Casagrande.

Evenemanget för allmänheten kommer att ordnas på Lilltorget. Då kommer den uppdaterade historiken att lanseras, och en mobilapplikation som utvecklats i samarbete med Turun Yliopisto.
– Med appen kan man gå tillbaka i tiden och se hur byggnaderna vid Lilltorget och Gamla Stortorget såg ut förr, genom att rikta telefonen mot byggnaden man vill se, berättar Cristina Casagrande, som också sköter fastigheten.
Utöver det kommer fastighetens årtal som står skrivna på väggen att målas om på grund av faktafel. Fastigheten har stått där sedan 1512, inte 1588 som man trott innan.
– Det blir den första gången man får se Johan Seipels relief, folk har endast sett skuggan av hans ansikte i profil förr, säger Benito Casagrande. Två reliefer görs i brons och i gips.

– Huset har ett mycket större museivärde än vad som påståtts. Man planerade till och med att riva huset eftersom det var i så dåligt skick. Lyckligtvis står huset kvar, istället för att Stockmann skulle ha tagit över fastigheten, säger Benito Casagrande.
Med hjälp av forskning vet man att fastigheten varit i omväxlande bruk, en plats för både rik som fattig. Innan reformationen fanns det en katolsk kyrka på gården,och därmed förklarar det de forntida gravarna som upptäckts genom arkeologisk forskning. De fann också malt då de grävde, vilket pekar på att det har funnits en fattigstuga på tomten. Man gav öl till de fattiga eftersom det var näringsrikt, förklarar han.

Benito Casagrande visar de arkeologiska fynd som grävdes fram ur marken.
Foto: Isabel Nordberg

Efter fattigstugor och en kyrka för arbetarfolket kom reformationen. Man gjorde sig av med allt katolskt och tvångsinförde den lutherska tron.
– Det påstås att kyrkan brann upp, men det tror jag personligen inte på. Mitt påstående är att det var ett ideologiskt handlande, det är ju så religioner införts i samhällen i historian, med tvång. Jag tycker bara det kunde ha varit en bättre idé att göra om kyrkan till en luthersk kyrka istället för att riva den, menar han.
Efter det kom Seipel till Åbo, och hade många betydelsefulla gäster på sitt härbärge bland annat tsar Alexander I, samtidigt som det också förekommit fäktning och dessutom en cirkus i huset.

Den Helige Andens Kapell som blev klart 1992 får bokas av vem som helst. Foto: Isabel Nordberg

Från åstranden ser fastigheten ut som ett enda avlångt hus, men i själva verket består byggnaden av flera små hus byggda runt innergården efter Åbo brand. Benito Casagrande vill vi göra det lättare för folk att föreställa sig hela området.
– Huset har en stark kärlekshistoria, berättar Benito Casagrande
Inte minst för att han träffade sin fru utanför byggnaden. Huset kan delas in i tre kategorier av kärlek, säger han. Kärleken till de närstående, medmänsklig kärlek och kärlek till hemorten. I huset har det också förekommit hjäparbete för fattiga och sjuka.

– Petrelius skänkte hela sin förmögenhet för att förgylla staden med en fontän är ett perfekt exempel på kärlek till hemorten, tycker Benito Casagrande. Att förgylla hemorten har haft stor betydelse i arbetet med fastigheten, menar han.
Omnia Vincit Amor, står det på husväggen ovanför ingången till Seipels sal. På latin: Kärleken vinner allt.

 

Seipel 260-happening
Ordnas den 6 juni på Lilltorget i Åbo
Program för allmänheten klockan 16.30-18
Ordnas för att fira restaurang- och hotellverksamheten som kom till Åbo för 260 år sedan.
Firas i samband med Finlands jubileumsår och fastigheten som fyller 505 år

Isabel Nordberg

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng