Konsumenterna har stark framtidstro

Rulltrappor i Guldhuset
Finländarna tror på ökad konsumtion. ÅU-foto

De finländska konsumenterna har en mycket stark framtidstro i förhållande till vad de ekonomiska prognoserna visar. Det uppger ekonomerna Olli Kärkkäinen på Nordea och Janne Huovari på Pellervo ekonomisk forskning, som båda svarat på ett antal frågor från FNB.

Vad berättar de färska siffrorna om Finlands offentliga ekonomi?

– Konsumenternas starka tro är delvis motiverad, för vi har fått positiva nyheter på sistone. En delorsak är en tydlig längtan efter optimism. Konsumenternas tro på ekonomin kan därmed vara starkare än vad den ekonomiska tillväxten är i verkligheten. (Kärkkäinen)

– Konsumenternas tilltro bygger på förändringar. Det har varit dystra tider länge och nu ser det lite bättre ut. Senast så här stora siffror förekom var efter finanskrisen, men det bar inte långt. (Huovari).

– Vår tillväxt har på sistone byggt på privat konsumtion och byggen. Om tilltron är så här stark bidrar det åtminstone till att konsumtionen inte plötsligt börjar rasa. (Kärkkäinen)

– Året är en utmaning, för priserna lär stiga med en dryg procent och det finns inga kontraktsbundna löneförhöjningar. Om sysselsättningen ökar hjälper det. (Huovari)

Hur ser bostadspriserna ut?

– Det är inte längre priserna på små bostäder i Helsingfors centrum som stiger mest. Prisökningen har spritts till större lägenheter och längre bort från centrum. Även i andra stora städer, som Esbo, Vanda, Tammerfors och Uleåborg har priserna stigit bra. (Huovari)

– Vi måste reagera på urbaniseringen. Tillväxtcentrum måste ha tillräckligt med tillgängliga bostäder, så att folk har råd att flytta. Bostadsbyggandet måste snabbas upp. (Kärkkäinen)

– Inom den riktigt snaraste framtiden kommer Europeiska centralbanken inte att höja räntorna. I bostadsaffärer tvingas man ändå beakta att priserna säkert stiger i något skede. Lånets storlek måste väljas så att man klarar amorteringen också i tider med högre räntor. (Kärkkäinen)

– De korta räntorna hålls fortsättningsvis nere, men längre räntor är lite på uppgång. Om den ekonomiska utvecklingen fortsätter stiger också räntorna. (Huovari)
Hur utvecklas sysselsättningen?

– Arbetslösheten har vänt neråt och sysselsättningen uppåt. Byggbranschen är aktiv. Industrins produktion har börjat öka, vilket har börjat synas i att sysselsättningen för män, speciellt unga män, förbättrats. Produktionen skulle knappast ökas om man inte inom industrin sett att även exporten håller på att piggna till. (Huovari)

– Sysselsättningen förbättras under de närmaste åren. Långtidsarbetslösheten har vänt och minskat lite. Regeringens mål på 72 procent uppnås inte utan betydande nya åtgärder och knappast ens då ännu år 2019. (Kärkkäinen)

– En rejäl höjning av sysselsättningen skulle förutsätta att ekonomin växer med långt över ett par procent. Det skulle i sin tur kräva en ökning i såväl konsumtion, investeringar och framför allt exporten. (Huovari)

– För Finland är det en dålig nyhet om Trumps protektionistiska linje blir verklighet och världshandeln stannar av. (Kärkkäinen)

– Hela den globala handelns värdegrund störs av Trumps huvudlösa handelspolitiska initiativ. (Huovari)

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng