Ett nytt vårdbolag kan vara vägen

INTENSIVT. Frågorna var många och besvärliga under vårdreformsseminariet i Dalsbruk på onsdagen. Foto: Stefan Holmström

Kimitoön bör spela ut rätt kort innan makten går förlorad i vårdreformen. Det säger Marcus Henricson, expertsekreterare i den nyligen tillsatta svenskspråkiga sektionen för vårdreformsberedningen i Egentliga Finland.

– Det gäller att ha en helhetssyn, ta en aktiv roll i beredningen och hitta rätta samarbetsparter.

Henricson var en dem som hade kallats in till tankesmedjan Agendas vårdreformsseminarium i Dalsbruk på onsdagen. Han berömde Kimitoön för det arbete som redan gjorts som det första koordinerande mötet med representanter för Kimitoön, Pargas, Kårkulla samkommun och Åbolands sjukhus.

– Det finns politiska minor (i vårdreformen) men också en vilja att skapa ett marknadsbaserat system där det finns möjligheter ur en tvåspråkig kommuns synvinkel, anser Henricson.

Vilka är då de språkliga rättigheterna? Linda Lindholm, en av skribenterna i Agendarapporten ”Perspektiv på vård i verkligheten”, fokuserade på de språkliga minoriteternas påverkningsorgan i de nya landskapen.

– De har inte beslutsmakt eller en reell kommunikation med de organ som har makt. Det finns också en dålig medvetenhet om de språkliga rättigheterna.

Dessutom varierar uppfattningen om språklagens roll, anser Lindholm.

Tankesmedjan Agendas verksamhetsledare Mattias Fagerholm var inne på samma linje.
– Jag vill inte sprida någon domedagsprofetia, men det gäller att vara på sin vakt.

Kimitoön fattade nyligen ett beslut om ta i bruk servicesedlar. Christel Liljeström, fullmäktigeordförande i Sibbo, var på plats för att berätta om Sibbos erfarenheter av servicesedlar.

– Med servicesedlar hämtar vi service på ett sätt som gör att vi sparar. De kan också ge nya företagare en möjlighet att komma in på marknaden.

Servicesedlar är ändå inte ett redskap för att en kommun kan köpa sig fri från ansvar, sade Liljeström. De ger en valmöjlighet men kommunen ska ändå kunna erbjuda all service, anser hon.

Kimitoöns fullmäktigeordförande Inger Wretdal ville veta hur man bestämmer värdet på servicesedlar. LiIjeström medgav att kalkylerna är svåra och att värdet varierar, men gav ett exempel: i Sibbo har man räknat ut att kommunen sparar 25 000 euro om en invånare kan bo hemma ett år längre innan anstaltvård blir nödvändig. Ur det kan man räkna ut vad en servicesedel för avlastning för närståendevårdare är värd.

Det är såklart oklart hur servicesedlar ska fungera efter vårdreformen.

– Valfriheten har marknadsförts tydligt fastän vi inte vet vad den betyder, så vi är ute ute på tunn is i den diskussionen.

MAKTSKIFTE. När de nya landskapen tar över har kommunerna inget mer att säga till om då det gäller social- och hälsovård, påpekar Marcus Henricson. Foto: Stefan Holmström

Marcus Henricson ser olika möjligheter för Kimitoöns framtid. Det kan vara att social- och hälsovård på två språk erbjuds av ett aktiebolag som ägs av det nya landskap som bildas i vårdreformen. En annan möjlighet är att lita på att marknaden sköter det här.

– Jag tror inte en sekund på att det fungerar här, men kanske nog i centrala Helsingfors.

Henricson har ett tredje alternativ. Kommuner, samkommuner och ett privat bolag kunde före vårdreformen bilda ett aktiebolag som får uppdraget att erbjuda tvåspråkiga tjänster.

– Det är värt att titta närmare på möjligheten att skapa den strukturen nu då kommunerna ännu har något att säga till om, att spela ut korten innan reformen träder i kraft.

När de nya landskapen tar över har kommunerna inget mer att säga till om då det gäller social- och hälsovård. Samtidigt försvinner samkommunerna.

Många ville vet mer om den utlovade valfriheten. Publiken tvivlade på att det finns en marknad för flera företag i en kommun med 6 900 invånare. Därför blir det inte heller någon verklig valfrihet, var tanken.

– Kan vi välja att få vård av ett företag som vi själva bildat? frågade Ghita Edmark, ordförande för SFP i Kimitoöns lokalavdelning.

Svaret uteblev, eftersom frågan om valfrihet är öppen, men besked borde komma ännu före jul. Ett nytt vårdbolag ska hur som helst vara konkurrenskraftigt, betonar Henricson.

– Det gäller att göra servicen attraktiv.

ALLVAR. Vårdreformens allvar återspeglas i Birgitta Holmströms, Petra Henrikssons, Katarina Lindroos och Yvonne Lönnströms ansikten.

Det nya upplägget oroar många. Hur många blir arbetslösa då tre miljarder euro ska sparas in genom vårdreformen, lydde en fråga. Tänker ingen på de anställda?

Den bild vi ges är rosigare än verkligheten, svarade Niklas Guseff, ordförande för Kimitoöns omsorgsnämnd.

– Det blir ingen säker fem års övergång som i kommunala fusioner. Alla garanteras visserligen jobb i tre år, men det är någonstans i landskapet.

Frågorna är många, svaren få, konstaterade Mattias Fagerholm. Henricson anser ändå att det finns en chans att skapa något bättre än det som lagstiftningen förutsätter.

– Inget ska lämnas åt slumpen. Vi för inte ett gerillakrig, utan sysslar med ett konstruktivt samarbete. Det är viktigt att ha ett förslag till lösning.

Henricson tror att ett nytt vårdbolag är en tänkbar lösning, trots att tanken är att kommuner inte ska ens ska kunna vara aktieägare i tjänsteproducerande företag,

– Jag tror man får backa, för kommuner har också näringsfrihet.

UTBYTE. Marcus Henricson, Linda Lindholm, Mattias Fagerholm och Niklas Guseff har mycket att snacka om då det gäller vårdreformen.

Niklas Guseff påminde om att mycket av det som nu måste göras skulle ha gjorts också om ingen vårdreform var på väg. Samlingspartiet får nu sin valfrihet och Centern får sina landskap och det är bara att göra det bästa av situationen, anser han.

– Servicenivån kommer att sänkas, för det finns inga andra möjligheter, då vårdreformens sparmål är fruktansvärt.

Det som Kimitoön saknar är tydliga strategiska mål, anser Guseff. Den diskussionen har inte förts och där måste det sker en skärpning, anser han.

– Vi kan inte stoppa huvudet i busken och ta upp det 2019 för att se hur det gick för oss. Istället ska vi sälja oss själva till landskapet så att man där anser att vi har den bästa lösningen. Då har de ingen orsak att motarbeta oss. På så vis kommer också de lättast undan.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng