Nästa arbetskamrat kan vara digital

Lehtikuva
Lehtikuva

De går inte att skvallra med i lunchrummet eller dansa med på personalfesten, men oavsett vad folk tycker så kommer många med stor sannolikhet att få en digital arbetskamrat de närmaste åren.

Artificiell intelligens (AI) är glödhett inom teknikvärlden just nu.

Dagens datorer kan göra det mesta, men vad de hittills inte varit bra på är att kommunicera med människor på ett mänskligt sätt och det är något som många företag vill ändra på.

De flesta har nog kommit i kontakt med de första stapplande exemplen; telefonrösten vid biljettförsäljning som frågar vart du vill åka och när du svarar Västerås undrar rösten om du menade Vänersborg.

Eller rösten i telefonväxeln som lovar att koppla fram samtalet om du bara vet namnet på den du söker. Ibland fungerar det, ibland inte.

Men vad som är riktig AI kan diskuteras.

Robotarna som bygger Volvos bilar är det inte, men hur är det med datorn som spöar världens bästa schackspelare?

Eller de pratande hjälpredorna som Apple och Google har utvecklat?

En vanlig definition på AI är att tekniken ska fungera som en tänkande människa med förmåga till inlärning, analys, problemlösning, språkhantering och gärna också lite av det där med mänsklig kommunikation som vi alla lärde oss tidigt och som har med känslor att göra.

Med det i bakhuvudet har vi hamnat på ett stort kontor beläget ovanför rälsen vid Stockholms central.

Här arbetar företaget IPsoft med den digitala medarbetaren Amelia.

Av utseendet att döma är hon i 30-årsåldern med blont kortklippt hår, blå ögon och en helt kontorsriktig klädsel med svart kavaj, ljusblå uppknäppt skjorta och en namnbricka över vänstra bröstet.

Amelia är visserligen en avatar av dataspelstyp men tro inte för ett ögonblick att utseendet är en tillfällighet.

Hon har utvecklats under flera år och just nu går Amelia en intensivkurs i svenska.

Men vad är egentligen skillnaden mellan Amelia och Apples assistent Siri?

– Vi levererar en teknik som har en nyfikenhet, som kan lära sig sätt att utföra arbetsuppgifter i företag eller organisationer. Amelia läser en text på samma sätt som vi människor gör, skapar sin egen representation och med den kan hon vidta åtgärder och ge svar. Det är väldigt annorlunda jämfört med Siri, säger Johan Toll, teknisk Europachef på IPsoft.

Amelia finns redan på ett antal företag och myndigheter i Sverige, vilka är dock än så länge hemligt.

I andra länder jobbar hon bland annat med it-support, på bank eller ger råd om kosmetika. I en reklamvideo hjälper hon till med att hitta den bästa bilförsäkringen.

Amelia laddas inte med all upptänklig data, däremot programmeras hon, beroende på var hon ska arbeta, med uppkopplingar mot relevanta databaser.

– Amelia kan användas i alla interaktioner med människor. Det kan vara i dialogen med kunder, medborgare, medarbetare eller leverantörer. Hon ska fungera som en i teamet och läras upp som alla andra nya medarbetare och ges möjlighet att utvecklas.

Men även om det i många fall handlar om enahanda arbetsuppgifter, som kanske inte kräver högskoleutbildning, så är det ändå jobb som människor kommer att förlora när Amelia ”anställs”.

Det blir svårt att matcha någon som jobbar dygnet runt, aldrig behöver vara ledig och som kan hantera 100 samtal samtidigt. Johan Toll påpekar att det finns gott om exempel i historien där vissa typer av jobb ersatts av ny teknik.

– Den här teknologin kommer att innebära stora förändringar, men i de företagen som vi jobbar med har vi också sett att det skapas nya typer av jobb och roller som inte funnits tidigare.

Under intervjun säger Johan Toll något som förvånar:

– Vi använder inte uttrycket artificiell intelligens för det vi jobbar med. Uttrycket är så laddat och det är så många saker som påstås vara intelligenta gentemot människan. Vi säger hellre att vi pratar om en digital plattform som erbjuder digitala medarbetare.

Bakgrunden är förstås att AI är en egen genre inom science fiction.

De senaste decennierna har det kommit en uppsjö av filmer där artificiell intelligens framställs som ett av de stora hoten mot mänskligheten.

Allt från rymdeposet 2001 där datorn Hal löpte amok till Robocop och Schwarzeneggers

Terminatorfilmer. Det vill Amelia givetvis inte förknippas med.

– Det finns experter som hävdar att filmen Hajen på 1970-talet förde tillbaka vårt beteende och sätt att se på hajar 50–60 år mot var det var tidigare, säger Johan Toll.

 

Amelia och Al

Amelia finns tillgänglig via webbläsare och som appar till iOS och Android.

Inom kulturen har berättelser om artificiell eller konstgjord intelligens funnits ända sedan antiken.

Inom science fiction kom det stora genombrottet i mitten av förra seklet.

En av förgrundsfigurerna, författaren Isaac Asimov, formulerade även tre lagar som skulle skydda mänskligheten mot den nya tekniken.

Eftersom det stora hotet då sågs som människoliknande robotar heter det fortfarande Robotikens lagar:

1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.

2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.

3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

FNB–TT/Björn Ewenfeldt

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng