Patrik Berghäll i Åbo skildrar ett svårt uppdrag

Bokaktuell. Patrik Berghälls första bok om de finländska fjärrpatrullerna under andra världskriget sålde bra. Nu är han aktuell med ”Vid dödens portar”, som skildrar Flygvapnets fjärrpatrullenhet. ÅU-foto
Bokaktuell. Patrik Berghälls första bok om de finländska fjärrpatrullerna under andra världskriget sålde bra. Nu är han aktuell med ”Vid dödens portar”, som skildrar Flygvapnets fjärrpatrullenhet. ÅU-foto

Det är sommaren 1942 och fortsättningskriget pågår. Flygvapnets fjärrpatrullenhet, avdelning Hartikainen, har skickat ut en patrull som består av fyra soldater.

Men avdelning Hartikainen har förlorat radiokontakten med patrullen – som leds av översergeant Antti Vorho. Patrullen befinner sig – omgiven av fiender – långt in i Sovjetunionen.

– Oron inom avdelningen var stor. Spaningsflyg skickades ut – men utan att hitta patrullen. Genom att avlyssna rysk radiotrafik visste de att något pågick, men man visste inte vem de sovjetiska soldaterna jagade, säger Patrik Berghäll som skriver om gruppens tuffa färd, och andra patrulluppdrag, i boken ”Vid dödens portar – avdelning Hartikainens fjärrpatruller 1942”.

Färden blir den längsta som en finländsk fjärrpatrull gör under andra världskriget. Under 56 dagar vandrar de fyra soldaterna cirka 500 kilometer, varav de sista 230 kilometrarna utan mat.

– De svälte. Dessutom var patrullen i eldstrid vid tre tillfällen – och fienden jagade dem. Boken har titeln ”Vid dödens portar” – för att männen verkligen stod vid dödens portar.

Boken ges ut av Förlaget i oktober. Det är Berghälls andra bok. Den första, ”I fjärrpatrullerna – Karl-Johan Norrgårds 13 färder med avdelning Kuismanen 1941–1944”, gavs ut 2013.

Första upplagan av debutboken, som gavs ut av Schildts & Söderströms, är slutsåld. Även den finskspråkiga översättningen har sålt bra.

– Jag är glad över att arbeta med Förlaget, och över att vara med om förlagets start, säger Berghäll som hoppas att det nya förlaget även kan trycka en ny upplaga av debutboken.

Berghäll söker efter okända krigshistorier – och han hittade historien om flygvapnets fjärrpatrullenhet, avdelning Hartikainen. Avdelningen existerade sommaren 1942. Under perioden juni–september skickades fem fjärrpatruller till Sovjetunionen för att spana på bland annat flygbaser och rapportera om sina iakttagelser.

Vorhos patrull var ovanligt liten. Sommarpatruller bestod oftast av åtta–tolv män och vintertid var patrullerna cirka 20 man.

– Det diskuterades mycket om det var riktigt att skicka ut en så liten patrull. Fördelen var att fyra män inte lämnar några spår efter sig.

Berghäll är vildmarksguide – och han fascinerades av det som Vorhos grupp genomgick. De fyra soldaterna åt bland annat ruttna svampar med mask i för att få i sig proteiner. I slutskedet sköt de även två vildrenar – och stannade några dagar för att äta upp köttet.

Så hur överlevde dessa fyra män?

– Min tolkning är att de helt enkelt kom överens om att överleva. Kapten Mauri Hartikainens order – de bara måste se till att komma tillbaka – betydde nog också mycket. De stödde verkligen varandra, säger Berghäll och poängterar att männen som valdes till patrulluppdrag hade stor vana att vistas i vildmarken.

Soldaterna hade god fysik, starkt psyke och behärskade jakt och fiske. Dessutom var de frivilliga till fjärrpatrulluppdragen.

– Samhället var helt annorlunda då än vad det är i dag. Före kriget var spade och yxa männens arbetsredskap – då det blev krig bytte de arbetsredskap till maskinpistol. I en internationell jämförelse var finländska specialförband experter på arktiska uppdrag.

Berghälls första bok baserades på intervjuer med Karl-Johan Norrgård från Lundo nära Åbo. Han deltog i fjärrpatrullerna in på sovjetiskt område under kriget 1941–1944.

– Då kunde jag ringa en levande källa som berättade hur de gjort. Den här gången hade jag ingen källa att ringa till. Det krävde mer arbete och mer arkivgrävande. Ett helt annorlunda sätt att arbeta.

Fackförfattaren Berghäll influeras av Jan Guillou och Tom Clancy, som skriver spänning med historisk grund.

– Jag försöker skriva spännande böcker och arbetar mycket med tempot i berättandet. Tempot ska variera mellan snabbt och lugnt.

”Vid dödens portar” ges ut både på svenska och finska. Berghäll poängterar hur viktigt det är att nå hela Svenskfinland. Han sneglar även mot Sverige.

– Når man den lilla grupp rikssvenskar som är intresserad av ämnet så är det av betydelse.

Efter återkomsten låg Vorho och hans mannar på sjukhus i tre veckor. Sedan ansökte de om befrielse från fjärrpatrulluppdrag. Efter kriget flyttade Vorho till Sverige. Han avled i Lycksele 1991.

– Mig veterligen är Vorho den enda Mannerheimriddare som är begravd i Sverige.

Patrik Berghäll

Född i Ekenäs 1973.
Bosatt i Åbo.
Arbetar på Folkhälsans förbund. Han är överlevnadsinstruktör och vildmarksguide som med hjälp av utomhus- och äventyrspedagogik undervisar bland annat skolklasser.
”Vid dödens portar” är hans andra bok. Den ges ut i oktober.
Debuten ”I fjärrpatrullerna – Karl-Johan Norrgårds 13 färder med avdelning Kuismanen 1941–1944” utkom 2013.

Patrik Berghäll presenterar sin bok på Helsingfors bokmässa, Tottiscenen, söndagen den 30 oktober, där han samtalar med fil.dr. Thomas Westerbom.

Patrik Back
HSS Media

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng