Framtida sockerbetsodling rena frågetecknet

Sockerbetsodlare Jouko Willberg fick kvalitetspris för fjolårsskörden. Om framtida odlingsvillkor vet vi ingenting, säger han. Foto: Merja Lammervo
Sockerbetsodlare Jouko Willberg fick kvalitetspris för fjolårsskörden. Om framtida odlingsvillkor vet vi ingenting, säger han. Foto: Merja Lammervo

Hur blir det med sockerbetsodlingen i år? Den frågan är ännu fullständigt öppen.

– I fjol sjönk priset med 25 procent. Nu vill industrin sänka priset ytterligare. Det vill vi odlare inte gå med på så nu har jord- och skogsbruksministeriet utnämnt en förhandlare. Vi får se hur det går.

Det säger Kimitobon Jouko Willberg som i lördags fick  Sucros oy:s kvalitetspris. På sitt område hade han en bättre sockerhalt än medeltalet i sina betor. Också mängden var större än medeltalet. Vidare skulle en del andra kriterier fyllas.

– Trots att fröna var fem dagar försenade lyckades jag få sådden gjord innan de ihållande regnen kom i april. Sedan fick jag också upp betorna i rätt tid. Men nog var det en väldigt dålig säsong för många odlare, och vårt område hade landets sämsta medelskörd, säger han.

Hur intresset för betodling blir i år vet ingen. För många finns det bara dåliga alternativ, eftersom spannmålsprisen har rasat.

Sockerbetan behövs också för växtföljden, man kan inte odla spannmål år efter år.

Dessutom behövs sockerbetsodlingen förstås för att Finland ska vara självförsörjande inom sockerproduktionen åtminstone till cirka 50 procent som nu.

– Förr var det cirka 70 procent men så delade EU ut kvoter till medlemsländerna. År 2017 slopas kvoterna. Då får vi se hur det går. Intressant är också att industrin i Finland planerar att öka sin produktion med 20 procent. Så nog skulle sockerbetsodling behövas, säger Willberg.

Han tillägger att många av betodlarna nu har gamla maskiner. Så som läget har varit i flera år så har just ingen vågat investera i nya maskiner.

Vad tror du om årets odlingssäsong, blir det lika mycket regn och kyla som i fjol?

– Omöjligt att säga. Jag tror någon amerikansk långtidsprognos talade om en het sommar. Vi får se. I fjol var ju september varmare än medeltalet, det betydde en hel del för sockerprocenten i betorna men solskenet kom för sent för spannmålskvaliteten, säger Willberg.

Också Kristoffer Lindqvist i Nagu fick pris för god kvalitet i fjolårsskörden. Han säger att den lyckades dels för att han använde marker där det inte på många år hade odlats betor och dels för att han fick sått innan de stora regnen kom i april. Hur det blir framöver vet inte heller han – men eftersom han har gödsel kvar så borde han i år så betor åtminstone motsvarande den gödselmängd han har sparat.

Jouko Willbergs bild av odlingarna.
Jouko Willbergs bild av odlingarna.

Sakari Malmilehto, Sucros konsulent på ett område som omfattar Åboland men också delar av Österbotten och Nyland, säger att fjolåret verkligen bjöd på lokala variationer.

– Hur betodlingen lyckades berodde mycket på var regnen föll och när höstens kyla kom. Många har också klagat på att leveransen av fröna försenades men nu har systemet gjorts om så jag litar på att det ska fungera bättre i år.

Han tillägger att konkurrensen i branschen är hård, men läget intressant eftersom de nationella kvoterna försvinner nästa år.

– Det ger oss chans att öka självförsörjningsgraden, säger han.

Kimitoön har cirka 30 betodlare, Väståboland bara några få.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng