Herlin: ”Att sätta Qvidja i skick är en miljöinvestering”

Ilkka Herlin. Han köpte Qvidja för ett år sedan och målet var inte att köpa ett slott, utan att köpa en stor jordbruksfastighet för att förverkliga ett miljömässigt jordbruk. Foto: Anja Kuusisto
Ilkka Herlin. Han köpte Qvidja för ett år sedan och målet var inte att köpa ett slott, utan att köpa en stor jordbruksfastighet för att förverkliga ett miljömässigt jordbruk. Foto: Anja Kuusisto

Slottet kom liksom på köpet då Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta sökte mer odlingsmark för att i praktiken omsätta deras miljöinriktade jordbruksideoglogi.

Det är nu ett år sedan de köpte Qvidja och det är ett litet vingslag i slottets och gårdens historia.

– För oss är det här ett långsiktigt projekt, inte minst med jordbruket. Redan att sätta byggnaderna i skick är ett flera års åtagande, säger Herlin, men samtidigt vet vi att ur gårdens synvinkel är vår tid här bara som en kort visit.

Han är historiker, fil dr, vilket kanske inte är det första Herlin associeras med – betydligt fler ser honom som styrelseproffset, en industriman, det mellersta syskonet i en känd, förmögen släkt.
Det han också i näringslivskretsar faktiskt redan i årtionden blivit bekant för är det brinnande engagemanget för Östersjön, ett renare hav, ett renare jordbruk.

Det är där Qvidja kommer in.

Saara Kankaarinta och Ilkka Herlin.
Saara Kankaarinta och Ilkka Herlin.

För paret Herlin & Kankaanrinta handlar köpet av Qvidja framförallt om miljöarbete, om att bidra till ett renare jordbruk i Finland – om att skapa ett modelljordbruk.

– Den gamla ladugården var i fallfärdigt skick, så den hör till de första byggnader vi låter renovera. Ladugården ska i stället bli ett stall, med avelsston och hyresboxar, säger Herlin och Kankaanrinta bygger på:

– I stallet och i vår nya ladugård ska gödseln sättas i omlopp och vi har redan beställt ett biogaskraftverk.

– Intresse för att också andra gårdar i trakten kunde utnyttja biogaskraftverket verkar finnas, nyfikenheten är i alla fall väckt, säger Herlin och tillägger att det även är viktigt med välmående djur – alla ska beredas mer utrymme än vad regelverken kräver.

När Suomen Kuvalehti gjorde ett personporträtt på Herlin år 2008 tog de fasta bland annat på detta: Hans förmåga att öppna dörrar till de mest olika sammanhang, tala för sin sak – en renare Östersjö – och sprida sitt budskap.

En Finlands Al Gore, på något sätt, även om inte SK sade det då. Arbetet för Östersjön fann en mer varaktig form just 2008, när stiftelsen BSAG (se text nedan) grundades.

Att dörrar öppnas för honom är självskrivet, men vad mottagaren sedan gör är centralt: Har det under åren blivit lättare att få folk att ta budskapet till sig?

– Ja, det har det. Klimatförändringen har – tyvärr– också gjort sitt, när folk ser och känner av en förändring är de mer mottagliga. Det märker också (Jyrki) Katainen av när han i EU-sammanhang driver på de här frågorna.

– Vi har redan metoderna för att minska på kväve och fosforutsläppen, och för att binda kol tillbaka till jorden. Nu handlar det om att driva igenom dem.

– Ett på naturens egna kretslopp inriktat, miljövänligt jordbruk är en direkt följd av Östersjöarbetet, säger Kankaanrinta. Vi måste få bukt på läckaget av näringsämnen, från jordbruket, från djurens spillning, från hushållen.

–  När vi tar till godo näringsämnen från spillningen och sätter dem i omlopp igen stöder vi naturens eget kretslopp, och främjar biodiversiteten.

Att förvalta Qvidja är också en kulturgärning, det kommer man inte ifrån. Historikern och hans fru verkar trivas väl med den rollen.
– För oss känns det helt naturligt att kulturevenemanget Qvidja Events ska få en fortsättning, det rullar vidare nästan av egen kraft och den här miljön passar fint för utomhuskonserter, säger Saara Kankaanrinta.

– Julkonserten som Qvidja Events ordnade i kyrkan var också fin, det var egentligen då det kändes som om julen fick en början, säger Ilkka Herlin.

Konserten kring självständighetshelgen var en av de dagar i höst då paret hade styrt kosan till Pargas. Då vi träffas är julen förbi och den har de med sina tre barn tillbringat i Ekenäs.

Paret anländer till Pargas med två bilar, hon har barnen med sig, han har hundarna.
Hittills finns inget beboeligt hus för dem i Qvidja, renoveringar pågår på flera fronter, men att besöka Qvidja har blivit något av en veckovana.

– Vår karelska björnhund Kapu var framgångsrik i älgjakten här i höst, den drev fram flera älgar, berättar en stolt matte.
Husse är också stolt – älghornen visar sig finnas omhändertagna och färdiga att hängas upp på väggen inne i herrgården.

Horn av en Pargasälg. Redo för upphängning i herrgården.
Horn av en Pargasälg. Redo för upphängning i herrgården.

Herlin har förstås läst om gårdens bakgrund,  men säger att han borde läsa ännu mer.

Han skrev sin doktorsavhandling om sin morfar, Kustaa Vilkuna, som var en stark bakgrundskraft i Centerpartiet på Urho Kekkonens tid.

– Valet av det temat kom sig av att det nästan var en sport att visa vem som kom över de bästa källorna. Men medan jag jobbade med avhandlingen insåg jag nog att det var viktigare än så, det var värdefull historia.

Så kan det gå – också i drevet efter en omfattande odlingsfastighet kan bytet visa sig vara så mycket mer, och så värdefull historia.

Därför är det också så glädjande hur Herlin & Kankaanrinta känner att de har blivit bemötta på orten:
– Vi känner att Pargasborna tagit väl emot oss, många verkar glada över att Qvidja utvecklas som vi planerat, det värmer.

En stund senare vandrar vi igenom herrgårdens så gott som tomma rum. En del salongsmöbler är kvar, flera rum är tomma i väntan på renovering. I köket står en ensam termoskokare.

– Jag bad ingen fixa nåt, men om det finns kaffe, vill du ha? frågar värden.

Visst vill jag det. Sen tar vi då kaffe på stående fot ur pappersmuggar och ser ut genom fönstret. Där nere över fälten gick havet en gång, slottets plats valdes ur försvarssyfte.
Det är dags att repetera värdens ord:
– Sett ur gårdens perspektiv är vår tid här kort, men vi ska göra det bästa möjliga av den.

Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta

Han är styrelseordförande och stor aktieägare i Cargotec, företaget vars rötter finns i en del av Partek. Innehar styrelseposter i flera andra företag.
Hon är vd för Soilfood, ett av parets grundat företag som utvecklar och producerar miljövänliga gödselprodukter för jordbruket. Sitter i styrelsen för BSAG (se nedan) och företagen Soilfood, Gold & Green och Carbon to soil.
Han är filosofie doktor, disputerade 1993 med en avhandling om sin morfar, Kustaa Vilkuna. Vilkuna hörde till Urho Kekkonens rådgivare.
Hon är politices magister som har studerat politisk historia vid Åbo Universitet. Har också läst in sig på jordbrukets miljöeffekter.
De är gifta med varandra sedan 2009. Gifte sig i Gullkrona, firade bröllopsfest i Furuvik i Pargas.
De har tre barn tillsammans, i åldrarna 2, 3 och 5. Till familjen hör också två hundar.
De bor i Helsingfors och i Ekenäs, någon gång kanske också i Pargas.
Stiftelsen BSAG (Baltic Sea Action Group) grundade de tillsammans med Anna Kotsalo-Mustonen år 2008. BSAG verkar för att återställa en ekologisk balans i Östersjön.

FAKTA om Qvidja

Slottet började byggas i medlet av 1400-talet, av riksrådet Joachim Fleming. Sonen Erik Fleming som ärvde gården 1517 hörde till kung Gustav Vasas närmaste män och han var kungens befallningsman för Finland.
Herrgårdsbyggnaden och slottet ligger mitt emot varandra uppe på en kulle. På medeltiden var havet betydligt närmare än i dag.
Slottsbyggnaden är i sten och den enda av gårdens närmare 30 byggnader som inte har något renoveringsbehov.
I fastigheten ingår 800 hektar mark av vilket cirka 150 är odlingsmark, resten skog.
Bytte ägare för sjätte gången sedan 1400-talet för ett år sedan då Anders af Heurlin sålde Qvidja till Ilkka Herlin. Familjen af Heurlin hade då ägt slottet i 150 år.
Gustav Vasa har besökt slottet (1555) och ska ha sagt till sin son Erik att han ska hålla den finländska adeln under strama tyglar så det inte byggs fler dylika icke så brukbara slott.
Källa: Pargasbygdens historia II (1959) och Ilkka Herlin.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng