Köpmän positiva till system med extrapris för mjölkbönder

ÅU-foto
ÅU-foto

Köpman Hannu Aaltonen vid Citymarket i Kuppis i Åbo är positiv till det åländska systemet där kunderna ges möjlighet att betala 10 cent extra per mjölkliter för att stöda de lokala mjölkproducenterna. Pengarna går sedan via mejeriet tillbaka till mjölkbönderna som ekonomiskt fått det allt kärvare till följd av de senaste prissänkningarna.

Aaltonen har hört om systemet och tycker att det är värt att utreda.
– Det är positivt om man kan stöda närproducerad mat. Sedan beror det på om det tekniskt är genomförbart och om kunderna är beredda att betala.

Aaltonen tänker i alla fall undersöka möjligheterna om det går att starta en motsvarande kampanj som på Åland.
– Visar det sig att det är möjligt kan vi sannolikt införa systemet någon gång i mars. Men som sagt det beror på hur vi får det att fungera i vårt datasystem. Sedan beror det ju också på hur mejerierna förhåller sig till saken.
Citymarket i Kuppis köper in mjölk från tre mejerier, Valio, Arla och det åländska mejeriet ÅCA. Valios mjölk kommer från Riihimäki, Arlas från Sibbo och ÅCA:s mjölk från Jomala på Åland.

Han ser också kampanjen som en marknadsföringsgrej. Det är ett sätt att fånga kunder som är beredda att betala extra för närproducerade livsmedel.
Bortsett från den här aspekten satsar Citymarkets livsmedelsavdelning redan aktivt på att erbjuda kunderna närproducerad mat, säger Aaltonen.

Men definitionen på vad som är närmat kan variera beroende på var den är producerad och hur långa transportsträckorna är.
– Produkterna behöver inte alltid vara odlade i närregionen, de kan också komma längre bort ifrån. Hos oss klassas produkterna som närmat om leveranstiden är mindre än sex timmar, säger Aaltonen.

När det gäller stödet till mjölkproducenterna säger han det också finns små bagerier som drabbats hårt av de senaste prissänkningarna på livsmedel.
– Det är viktigt att de små klarar sig i de allt hårdare konkurrensen.

I dag säljer Citymarket Reissumies-bröd under 40 cent.
– Det är inte lönsamt, men konkurrensen är stenhård. Då konkurrenterna sänker priset är vi tvungna att följa efter, säger Aaltonen, som tycker att konkurrensen snedvriden.
– De låga priserna gör att kunderna satsar på det billigare brödet. Samtidigt drabbar det försäljningen av dyrare brödprodukter negativt.

Också köpmannen Tobias Eriksson vid K-market Rosmarin i Kimito är positiv till det åländska systemet. Han är beredd att låta kunderna betala extra för mjölken ifall man får systemet att fungera.
– Det är ett bra idé som är värd att pröva. Jag tror att vi skulle genomföra den i fall någon tar initiativet, säger Eriksson.

 

Mejerierna är skeptiska

ÅU-foto
ÅU-foto

Kari Aakula vd i mejeriet Länsi-Maito i Tammerfors tycker att det är en positiv idé att konsumenterna kan betala extra till mjölkproducenterna. Mjölkbönderna i Åboland hör till de mjölkproducenter som säljer sin mjölk till mejeriet som är en del av Valio.
– I teorin skulle det inte vara så svårt att införa systemet. Men i praktiken blir fördelningen av pengarna en utmaning, säger Aakula.

Problemet är att bara en del av mjölken vi köper in av producenterna säljs som mjölk i butikerna. Största delen går till tillverkning av andra mjölkprodukter som till exempel ostar och yoghurt. Systemet skulle fungera om konsumenterna betalade extra för alla våra mjölkprodukter som finns i butikshyllorna, säger Aakula.

Bara en fjärdedel av den mjölk som Valios mejerier köper in blir färskmjölk som distribueras till försäljning i butikerna.
– Det gör att de extra pengarna som konsumenterna betalar inte räcker till. Av 10 cent skulle bonden får bara 2,5 cent, säger Aakula .
Han säger också att det inte går att fördela de extra pengarna geografiskt till vissa områden i fall det är fråga om en lokal kampanj. Det beror på att Länsi-Maito är ett andelslag där alla mjölkproducenter är jämlika.
– Alla producenter behandlas lika. Det går inte att fördela pengar till vissa och låta andra bli utan, säger Aakula.

På Arla Ingmans mejeri i Sibbo säger kommunikationschef Outi Fagerlund att man inte känner till det åländska systemet. Hon vill därför inte kommentera frågan desto närmare.
– Jag vet att ett liknande system tillämpas i Europa, men i det systemet deltar inte mejerierna säger hon.
Hon säger att Arla har egna metoder för hur man stöder producenterna.
– Vi strävar till att betala ett högre producentpris än våra konkurrenter. I fjol betalade vi ett producentpris som var 2 cent högre än snittpriset på marknaden. Vårt mål är att alltid betala konkurrenskraftiga priser, säger Fagerlund.

 

”Blir knappast långvarigt”

Johannes Snellman, vd i Ålandsmejeriet ÅCA, tror inte att systemet med att kunderna betalar extra för mjölken åt mjölkbönderna blir så långvarigt.
– Systemet är nytt och det ligger något av nyhetens behag över det hela. Men jag tror inte att intresset håller i sig i längden, säger Snellman.

Han tror också att ÅCA:s prishöjning den här veckan påverkar konsumenternas beteende. Mejeriet höjer försäljningspriset med 5 cent per liter.
Inkomsterna från prishöjningen går direkt till mjölkproducenterna, säger Snellman.
Han tror att möjligheten för konsumenterna att betala 10 cent extra för mjölklitern är i bruk ännu en tid trots att mjölkpriset stiger.

Han påminner samtidigt om att mjölkbonden inte får hela summan på tio cent. Omsättningsskatten gör att bonden får 8,7 cent i plånboken.
Enligt de uppgifter Snellman fått från affärerna har man kommit bra i gång med systemet.
– Vad jag har hört fungerar det bra. Men det är svårt att i det här skedet säga hur det utfaller. Systemet har ju varit i bruk bara en vecka ännu. Vi får se hur länge intresset håll i sig.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng