Mysig skärgårdshöst i trygga händer

Dop om några veckor. Men ännu har Julia Ajanko och Lennart Söderlund inte bestämt vad lillkillen ska heta. Foto: Johan Backas
Dop om några veckor. Men ännu har Julia Ajanko och Lennart Söderlund inte bestämt vad lillkillen ska heta. Foto: Johan Backas

Lillkillen, som han kallas, ligger skönt på en filt i den kombinerade vaggan och babysittern som pappa har designat och byggt.

Oftast är det fingrarna som söker sig till munnen, de är betydligt godare än nappen som mamma och pappa erbjuder.

Brännskärs yngsta invånare föddes den 7 juli i år efter något som kunde beskrivas som en aningen annorlunda väg till BB i Åbo.

Sommarsäsongen var som vanligt hektisk på Brännskär. Arrendatorn Lennart Söderlund och sambon Julia Ajanko hade inte alls hunnit segla själva – bara serva båtgäster.

Så när tillfället dök upp gav de sig iväg mot träbåtsfestivalen ”Vinden drar” på åländska Föglö. Det var två veckor kvar till beräknad födsel.
– Jag var mera nervös att något skulle hända. Jag föreslog att vi skulle segla till Dalsbruk och Baltic Jazz istället, säger Söderlund.

Men Föglö blev det. På vägen hem, mitt på Skiftet, kände Ajanko hur vattnet gick.
– Vi brukar inte vara nervösa, och ganska lugna höll vi oss då också, säger Söderlund.

Hembyggd vagga. Lillkillen trivs i den kombinerade sittern och vaggan som pappa Lennart har byggt.
Hembyggd vagga. Lillkillen trivs i den kombinerade sittern och vaggan som pappa Lennart har byggt.

Dimman som låg över vattnet och den dåliga vinden underlättade inte situationen.
Söderlund fattade årorna och rodde i land på en holme. Där ringde de till några läkarkompisar och till BB.

Ajanko sade inte att hon var ute på sjön, men gillade den manliga barnmorskans inställning.
”Är du ute på sjön? Jag hör vågor i bakgrunden. Njut av solen och ta det lugnt och så kommer ni in i morgon”, var hans budskap.

Paret rodde och seglade och kom efter midnatt fram till Jungfruskär mitt på Skiftet.
Följande dag var det hård motvind. Cello, båten som Söderlund byggt när paret träffades (se artikel invid), har bara ett råsegel. Det gick alltså inte att kryssa sig fram.

En segelbåt drog Cello med besättning till Korpoström, därifrån färden till Åbo fortsatte med bil.
– Vi var på BB på söndagskvällen, på måndag morgon klockan 6 föddes han, säger Ajanko och tittar på lillkillen som somnat i vaggan.

När andra föräldrar sätter barnen i bilen och kör runt för att få dem att somna så får vi segla runt holmen.

Söderlund gillar symboliken i att paret träffades tack vare Cello och att båten fick en stor roll också i sonens födelse.
– Det var nog bra för honom att vänja sig vid båtliv. Han somnar bra i båten. När andra föräldrar sätter barnen i bilen och kör runt för att få dem att somna så får vi segla runt holmen, funderar han.

Än så länge har lillkillens närvaro inte förändrat livet på Brännskär mer än om paret bott i en höghuslägenhet.
Mat och sömn utgör största delen av hans vardag.

Men redan nästa sommar kan det bli brått att hänga med var han rör sig, då det spännande men farliga vattnet hela tiden påminner om sin närvaro.
Om några år när det kan bli aktuellt med dagvård och skola kan det bli knepigare.

– Skolskjutsar måste staden fixa, men om vi vill få dagisvård åt honom måste vi själva skjutsa. Det närmaste dagiset ligger i Nagu, cirka 45 minuter härifrån med båt och bil.

Det är också i Nagu centrum eller Kirjais byhandel som Söderlund och Ajanko handlar, någon enstaka gång i Pargas efter ett Åbobesök.
Storköp en gång i veckan efter noggrann planering blir det.

– Annars blir det att äta havregrynsgröt och ägg igen, säger Söderlund och suckar som om planeringen misslyckats mer än en gång.
Förutom de egna tre båtarna angör förbindelsebåtarna Nordep och Cheri Brännskär varje vardag.
– Jag börjar också bli bättre på att fixa båtmotorer, det är ett måste när det är trubbel, säger Söderlund.

Lillkillen sover lugnt vidare i vaggan i köket som Söderlund restaurerat själv, möbelformgivare som han är.
Kaffet puttrar i kokaren och färdig på ugnen står den hembakade vinbärs-blåbärspajen.

Ugnen och fläkten är två av de få saker som Söderlund inte byggde själv, utan beställde från Ikea. Med hemleverans.
– Dagen innan ringde de och sade att de inte kan leverera hem till oss, men det löste sig så att de körde till Nordep och vi hämtade sakerna från bryggan här nere, så ganska nära hemleverans var det.

Söderlund bygger och restaurerar möbler och båtar åt andra också, genom sitt företag Lenn-Art.
I vinter ska han snickra ihop två båtar. Virket hittar han från öns skogar.

– Det är roligt att gå omkring och söka träd för lämpliga bitar, men lite jobbigt är det att fälla träden här, skicka dem för att sågas på land och sedan transportera dem hit för byggandet, säger Söderlund som köper in snickarvirket för möblerna, som måste vara torrare än båtvirket.

Vindskydd. Är isolerat så man kan övernatta där också på vår och höst.
Vindskydd. Är isolerat så man kan övernatta där också på vår och höst.

Att löven gulnar på träden är inget som stör Brännskärsborna.

Sommaren är fin men hektisk – hösten lugnare och mysigare. Även om det är trist att dagarna är kortare och mörkare.
– November och december är tyngst när det är så mörkt utan all snö. Men jag trivs med skogsjobb och gillar alla årstider, säger Söderlund.

Ajanko tror att hennes Åbobesök kan bli fler och längre under vintern.
– Lennart har fullt upp med allt möjligt här på ön, men jag tror att jag blir lite galen om jag inte träffar folk, säger Ajanko.

De närmaste öarna med befolkning året runt, Stenskär, Gullkrona och Berghamn, ligger kring en halv timmes båtresa bort.

Söderlund konstaterar att det är nu på hösten det kunde finnas tid att umgås med grannarna, men ändå blir det inte av. Delvis för att det tar tid att träffa den bekantskapskretsen man redan har.
– Oftast är det vid någon hamn eller på förbindelsebåtarna som vi råkar på folket från de andra öarna. Sällan hemma hos någon.

Dataförbindelserna på Brännskär varierar kraftigt. Ajanko tycker det är frustrerande medan Söderlund, som inte är någon stor teknikvän, tycker det går an.
– Man borde ha flera anslutningar, alltid är det någon som skulle fungera. Nu kan man inte lita på nätet, tycker Ajanko.

Söderlund har vant sig att gå ut på trappan för att tala i telefon.

Tidigare har han varit aktiv långdistanslöpare, bland annat vann han det första Broloppet i Kasnäs 2011.
Flytten till Brännskär och den utvidgade familjen har gjort att löppassen blivit färre.

Han har några löpstigar på holmen och passade tidigare på att löpa när han var i land. De vintrar som isen hållit har han löpt där.
– Nu har jag faktiskt skaffat en löpmatta, säger han nästan lite skamset.

– På vintern står den i redarhuset så att man har utsikt över havet, en liten tröst när man springer på stället.

Utanför köksfönstret på det gamla fiskehemmanet går fåren och tuggar sig mätta.
Lillkillen meddelar att han vaknat och följer i mammas och pappas famnar med på en snabbtur kring holmen.

Under sommarsäsongen höll stängsel fåren utanför gårdsplanen och områdena där båtgästerna rör sig, men efter att fåren under hösten själva hittat vägar in har de fått gå var de vill.
Söderlund plockar upp och slänger bort lite fåravföring.
– Sånt här hittar man ju lite överallt nu, men samtidigt är det skönt att inte klippa gräset.

Nästa projekt. Huset ”Fammos” fick nytt tak i fjol, nästa år ska det restaureras helt.
Nästa projekt. Huset ”Fammos” fick nytt tak i fjol, nästa år ska det restaureras helt.

Söderlund har bott tre år på Brännskär.
Gästhamnen, bastun med sovloft, utedassen, terrassen och vedboden är alla nybyggda under den tiden.

Brodern Linus och kompisen Simon Strömsund driver tillsammans med Söderlund upplevelseföretaget Living Archipelago på Brännskär. Att de två pendlar från Nagu varje dag underlättar både mat- och materialtransporterna mycket.
De tre skärgårdsföretagarna har öppnat ett sommarcafé och byggt om redarhuset till samlingslokal för större grupper. Många företag och skolklasser styr sina resor hit.

Nästa år ska öns ursprungliga hus, ”Fammos”, byggt i slutet av 1800-talet, restaureras. En tanke för framtiden är också att öppna ett stockhuscafé närmare gästhamnen, så att alla gäster inte måste gå på hemgården.

I samråd med ägaren Åbolands Skärgårdsstiftelse har Söderlund kommit överens om vilka arbeten som ska göras, en del idéer har skjutits ner men Söderlund är ändå rätt nöjd.

Kontraktet med Skärgårdsstiftelsen löper ut om två år, men Söderlund säger att han gärna förlänger det.
– Det känns som om vi nu först kommit i gång.

FAKTA
Brännskär
En ö utanför Kirjais, Nagu på ungefär 50 hektar.
Öns östra del ägs sedan hösten 2010 av Åbolands Skärgårdsstiftelse och Svenska småbruk och egna hem Ab.
Detta område på ungefär 20 hektar förvaltas av Åbolands Skärgårdsstiftelse.
Den västra delen av ön är i privat ägo.
Besökshamnen rymmer drygt 30 båtar.
Källa: www.brannskar.fi

 

 

Resultatet av första träffen. ÅU:s intervjuer mynnar ju ofta ut i härliga artiklar, men den här artikeln lördagen den 14 juli 2010 kan väl anses vara en bagatell sett till vad intervjun i övrigt lett till.
Resultatet av första träffen. ÅU:s intervjuer mynnar ju ofta ut i härliga artiklar, men den här artikeln lördagen den 14 juli 2010 kan väl anses vara en bagatell sett till vad intervjun i övrigt lett till.

”Jag tror att kärleken till båten kom först”

ÅU-reportern Ylva Vikström minns intervjun när Lennart Söderlund och Julia Ajanko träffades.

Lennart Söderlund, Julia Ajanko och lillkillen passar perfekt i serien ”ÅU i mitt liv”.
Inte bara för att Söderlund och Ajanko träffades under en ÅU-intervju, utan också för att Söderlund läste om att en arrendator söks till Brännskär i ÅU.

Ajanko jobbade som fotograf på ÅU sommaren 2010. Det var när hon skulle fotografera Söderlund, som byggt sin egen träbåt i Norge och seglat den hem till Rövik på Kimitoön, de träffades för första gången.
– Eller egentligen hade vi sett varandra redan kvällen innan på Lisa Ekdahls konsert i Baltic Jazz, men då talade vi inte med varandra, säger Söderlund.

Ajanko säger att det inte var helt lätt att ta bra bilder av Söderlund och hans båt.
– Han var lite blyg, tänkte jag. Han såg inte in i kameran, säger hon med ett skratt.

Reportern Ylva Vikström, som var närvarande när paret träffades för första gången, minns att Ajanko redan i bilen på väg till Kimitoön var fascinerad av storyn om den egna båten.
– Jag tror hon redan då ville testa den. När Lennart sade att han behövde hjälp med att segla var hon ivrig. Kontakten var etablerad på ett kamratligt sätt, säger Vikström.
Redan följande helg bar det av till Vänö.

Uppfattade du någon kärlek i luften under intervjun?
– För Julias del tror jag att kärleken till båten kom först. Jag minns att hon var väldigt glad och uppåt när vi träffades på redaktionen efter att de varit och seglat, säger Vikström.

Varken Söderlund eller Ajanko tror egentligen på kärlek vid första ögonkasten. Men efterhand växte den fram.
Det följande året tillbringade Ajanko i Danmark, och träffarna var sporadiska. Men efter att Söderlund hösten 2011 flyttade till Brännskär bor också hon för det mesta på ön.

En lägenhet har hon ändå i Åbo, där hon studerar kulturgeografi vid Åbo universitet.
– Vi försöker båda vara på båda ställena, men ganska sällan är vi i Åbo, säger Ajanko.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng