Gymnasielärare: Många läser inte alls böcker

MArianne Nyström (t.v) och Maria Mörk.
MArianne Nyström (t.v) och Maria Mörk.

Motståndet mot att läsa en bok kan vara mycket stort.

Och läser man får det inte vara något tråkigt, det ska helst vara action hela tiden.
– Vi prövade med ljudböcker för ovilliga läsare. Men många klagade på att det var svårt att hänga med, innehållet gick dem förbi, det var svårt att koncentrera sig, säger Marianne Nyström och Maria Mörk, lärare i modersmål och litteratur i Katedralskolan i Åbo.
Som motvikt finns det också elever som läser gärna och mycket.
– Men många säger att de inte hinner. De minns hur de läste mycket då de gick i lågstadiet, kanske också i högstadiet, men inte längre, säger Nyström.

Och allt är inte nätets fel. Nyström och Mörk talar om det höga tempot i gymnasiet, läroplanen som gör en andfådd.
– Jag förstår elever som säger att de inte hinner med skönlitteratur vid sidan om skolarbetet, säger Nyström.
Hon har jobbat i skolan sedan 1991 och minns en tid då det fanns rum för författarbesök och stora projekt kring böcker och skrivande.
Nu kan man klara sig genom gymnasiet med att ha läst 6 skönlitterära verk.

Men vad har kommit i stället för skönlitteraturen?
– Mycket om kritiskt läsande. Källkritik. Nu diskuteras till och med om litteraturfrågorna ska tas bort ur studentprovet.
Nyström säger att det är synd för då man sveper förbi skönlitteraturen förlorar eleverna i människokännedom.
– Vi hinner inte tala om vad skönlitteraturen kan ge. Hur den formar människosyn och lär ut empati. Hur den får oss att lära känna oss själva.

Maria Mörk har jobbat som gymnasielärare i Kattan ett par år och säger att bilderna och filmerna tar över.
Då hon nyligen ställde ettorna frågan om de kunde ge exempel på olycklig kärlek som de läst om i en bok fick hon ett eller två svar.
– Däremot kunde de ge exempel på ett tiotal filmer om olycklig kärlek.
Många läser fortfarande en dagstidning, tryckt eller på nätet.
– I en klass på drygt 30 elever svarade hälften att de dagligen läser en dagstidning, säger Mörk.

Oviljan att läsa frivilligt oroar lärarna i en skola där finskan är det starkare språket för många.
– Och då kommer många av våra elever från hem där böcker och läsning säkerligen uppskattas. Jag talade nyligen med en lärare i ett mindre gymnasium på landsbygden, och hon menade att hon möter ännu större motstånd, säger Nyström.
Samtidigt är kraven i gymnasiet högre än kanske någonsin tidigare, också i ämnet modersmål.
– Jag tror inte att jag som 18-åring skulle ha skrivit laudatur i årets studentprov, skrattar Marianne Nyström som skrev studenten 1984.

Vad vill då eleverna läsa, när de kan eller måste?
– Twilight, Hungerspelen, mycket med element av fantasy. De gillar Gardell och Korkea-aho. Vi lärare styr in dem i vuxenlitteraturen så gott det går, säger Maria Mörk.
Och det finns ljusglimtar. Marianne Nyström berättar om hur hon gav eleverna som obligatorisk uppgift att gå på en av författarkvällarna i Gamla Rådhuset.
– I rapporten skrev många om hur intressant det hade varit, hur glada de hade varit att de fått lyssna och vara med om något de aldrig själva hade valt att delta i.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng