Mat – med tanke

I en av de stora kedjornas mataffärer brukar det inte finnas några ekologiska äpplen alls. Den här gången finns det, fyra stycken packade i en grön skål och med plastöverdrag. Importerade från Argentina. Den här gången finns det till och med ekologiska päron också. I samma gröna skål med samma plasthölje. Från Chile.
Konsumenten ställs igen inför ett val, som kan verka enkelt, men som speglar en betydligt djupare problematik. Ska man prioritera det ekologiska, men därmed köpa äpplen från andra sidan jordklotet? Koldioxidavtrycket, koldioxidavtrycket.
Ska man prioritera betydligt billigare polska äpplen, som är besprutade på olika sätt? Eller ska man strunta i äpplen och äta jordgubbar från Pargas i stället?

Den finländska konsumenten blir allt mer medveten i sina dagliga inköpsval. Rättvisemärkt kaffe och choklad hör till vardagen för många finländare, liksom rättvisemärkta rosor, vinflaskor och bomullsprodukter.
I fjol köpte finländaren rättvisemärkta varor för 87 miljoner euro.
Glädjande är att det här är en trend som syns också globalt sett. I fjol köpte konsumenterna certifierade produkter för omkring 3,4 miljarder euro, vilket är mer än någonsin tidigare.
Enligt den internationella organisationen bakom certifikatet är det en ökning med femton procent. Det har mer än en miljon småbrukare och arbetare i utvecklingsländer nytta av.

Nu ska
certifikatet för rättvis handel förnyas. På det sättet vill organisationen stärka möjligheterna för utvecklingsländernas producenter att organisera sig och påverka ännu mer.
Till och med mitten av augusti pågår en konsultation som är öppen för alla på organisationens webbplats.
De nya kriterierna, som väntas träda i kraft vid årsskiftet, ska gälla såväl produktionen av en vara, som handeln med den plus affärsverksamheten och dess utvecklingsmöjligheter.

När det
gäller ekologisk, rättvisemärkt eller närproducerad mat i större skala är det ofta problematiskt, även om städer och kommuner står inför andra frågeställningar än den enskilda konsumenten.
Ta Åbo stad som exempel. Varje år köper man livsmedel för närmare åtta miljoner euro. Genom att ställa klart definierade kvalitetskrav, som hur lång tid skalad potatis får ligga i vatten innan den tillreds, kan staden gynna närproducerade livsmedel.
Men det finns till exempel inte många producenter som erbjuder ekologiska produkter för storkök.

I Helsingfors
föreslår man att hälften av den mat som ska serveras på stadens daghem år 2015 ska vara ekologisk. Sedan ska stadens övriga läroinrättningar följa efter och servera allt mer ekologisk mat.
Men staden har ambitiösare planer än så. Exempelvis den gamla busstationen i Helsingfors kunde bli ny saluhall, samtidigt som den arbetsgrupp, som har funderat på hur huvudstaden kunde utveckla sin matkultur, föreslår nya koloniträdgårdar och lotter för odling i liten skala.
Till och med höghusen föreslås få egna köksträdgårdar på innergårdarna.

Intressant
är att initiativet kommer från självaste överborgmästare Jussi Pajunen från Samlingspartiet. Han betonar att staden som en av landets största serveringsplatser för stora mängder människor har möjlighet att påverka sättet som maten produceras på och också transportsträckornas längd.
Här finns något för beslutsfattarna i Åbo att ta efter.

En del av
stadens restauranger är på god väg inför kulturhuvudstadsåret 2011. Som en del av det har sju restauranger i Åbo lovat servera mer närproducerad mat. Hittills har det nämligen inte funnits speciellt mycket av den varan! Och också framtiden är blygsam. Restaurangerna som är med i satsningen har lovat ha en menyhelhet som till åttio procent består av lokalproducerade råvaror från och med februari nästa år.
Ett nytt projekt ska hjälpa till med att få utbud och efterfrågan att mötas i regionen. Men än finns det mycket kvar att göra – samtidigt som allt fler konsumenter vill ha just ekologisk och närproducerat på sin tallrik. Och det gäller både hemma och på arbetsplatsen, för att inte tala om när man går ut och äter på restaurang eller den mat som barnen serveras på dagis eller den som äldre släktingar får på sina seniorboenden.
Vågar Åbo utmana Helsingfors – och bjuda mer?

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng