Vårdreformen vill bolagisera alla Kårkullaenheter

Jobbar i Mocca. I Kårkullas enhet Mocca i Pargas jobbar följande runt bordet: Eva Koivisto, Anders Ranta-aho, Carolina Lillgäls, samt ryggen mot kameran) Marjut Laaksonen och Viveka Karlsson. Vid vävstolen Stefan Mäkelä och handledaren Lotta Palander.

Att samkommunen Kårkulla upphör i och med social- och hälsovårdsreformen är ett faktum (se även bakgrundsrutan nedan), men vad det innebär finns det många scenarier för.

Jobbet med att finslipa dem pågår för högtryck, eftersom samkommunens egen beslutanderätt upphör i februari 2018.

– Ärligt talat tror jag inte reformen kan förverkligas såsom det har sagts redan från januari 2019, säger samkommunens direktör, Sofia Ulfstedt.

Samkommunsdirektör. Sofia Ulfstedt har svårt att tro att vårdreformens tidtabell skulle hålla.

Lagutkastet om valfrihetslagen som regeringen gav just före julhelgen är nu på utlåtanderunda, men samtidigt pågår dess konsekvensbedömning. Redan det signalerar brådska, konsekvenser ska i normala fall utredas innan ett lagförslag sänds ut.

– För våra brukare betyder valfriheten i lagen att de ska ha en personlig budget. Deras omsorg ska köpas från bolag, och följaktligen ska alla boendeenheter och all dagverksamhet bolagiseras.

Bolagiseringen görs då landskapen tar över verksamheten.

– Målet är att ett landskap kunde ansvara för den service vi ger i dag, även om själva verksamheten pågår i flera landskap. Just nu har vi medlemskommuner i fem blivande landskap, verksamhet i fyra och stora volymer i tre, det vill säga Österbotten, Egentliga Finland och Nyland, säger Ulfstedt.

Styrelsens förslag var att de andra landskapen kunde köpa omsorgsservicen från Egentliga Finland.

Sedan förslaget kom ut före jul har också andra röster höjts: För Österbotten talar det faktum att största andelen svenskspråkiga brukare finns där, för Nyland talar det att Nyland ska få ett speciellt ansvar för utvecklingen av svenskspråkig social- och hälsovård efter reformen och för Egentliga Finland talar det faktum att det är här, i Pargas, som Kårkullas centraladministration och expert- och utvecklingsenhet redan finns, här finns också enheter med brukare från hela Svenskfinland, personer med grav utvecklingsstörning och i övrigt stort servicebehov bor här.

Om plan A är att ett landskap skulle ansvara för moderbolaget som driver all omsorgsvård i Svenskfinland så finns också en plan B.

Den bygger på antagandet att varje landskap låter bolagisera de boende- och dagenheter som Kårkulla nu driver inom det geografiska området, men att expert- och utvecklingsenheten fortsättningsvis är en enda för hela Svenskfinland med motivering att det krävs en viss volym, kritisk massa, för att kunna upprätthålla specialkunskap .

Det skulle framförallt innebära risker språkligt sett, säger Ulfstedt. Har brukaren någon ovanligare form av utvecklingsstörning är det i dag här man utvärderar och hittar rätt vårdform. Om de besluten ska tas runtom i landet är de svenskspråkigas ställning på hal is.

– Min oro för svenskspårkiga brukare är också annars stor. Om stora stygga ”Vårdbolaget” kommer och säger att det visst kan erbjuda omsorg på svenska för brukare i vårt landskap är det alldeles säkert att de inte är intresserade av de mest vårdkrävande brukarna som kan behöva två vårdare vid sin sida hela sin vakna tid.

– Att vårda dem är dyrare och ”Vårdbolaget” vill nog bara plocka russinen ur kakan och ta hand om brukare vars vård är enklare.

Trivs på jobbet. Max Rosling i Kårkullas enhet Mocca i Pargas.

Brukarna ställer själva inte några frågor om vårdreformen, men vi ska minnas att Ulfstedt också är högsta förmannen i en organisation med cirka 1000 anställda. Vårdare behövs alltid, säger hon om någon i personalen frågar.

-Det kan förändras vilken utbetalare det står på din löneremsa, men i princip tar ju inte jobbet slut och vårdare behövs, så brukar jag säga. Annat är det med administrativa funktioner, inklusive mig själv, där kan det bli förändringar.

-Men personalen verkar inte orolig, det här med vårdreformen har spökat så länge redan att folk inte vet vad de ska tro.

Framtidstro finns trots allt, och satsningar måste också göras, det har Kårkulla kommit fram till.

– Egentligen lät vi det i ett skede gå för långt med byggnader som inte var ändamånsenliga eller funktionsdugliga, säger fastighetschefen Peter Blomgren. Men nu har vi igen valt att satsa.

-Vi har en statlig ARA-ansökan inlämnad för att få stöd till ett nytt boende i Pargas, och vi har beslut på att bygga ett nytt hus för kris- och undersökningsavdelningen.

Går det som planerat ska de båda byggnaderna stå klara innan 2018 är till ända.

Bakgrund

  • När social- och hälsovårdsreformen började diskuteras för många år sedan, och i samband med kommunreformen, försökte Kårkulla och många politiker i Svenskfinland hävda att just denna samkommun ändå borde få fortsätta – omsorgsvården är speciell och få kommuner har kapacitet klara den själv.
  • Under den här regeringsperioden har det klarnat att samkommunernas saga är all och så även Kårkulla samkommuns, eftersom landskapen ska ta över all social- och hälsovård från kommunerna. Kårkulla drivs i nuläget av 33 kommuner gemensamt.
  • I slutet av november gick Kårkullas styrelse ut med ett nytt förslag: Gör landskapet Egentliga Finland till en administrativ centralort för den finlandssvenska omsorgsvården. I Pargas finns redan den centraladministrationen och utvecklingsenheten, bygg vidare på det, hette det.
  • 21 december kom regeringens lagutkast (818 sidor) om hur social- och hälsovården i framtiden ska skötas, med valfrihet i vården som ett centralt element.
  • Sista januari kom utkastet till valfrihetslagen på remiss. Enligt förslaget ska brukarna som idag får service av omfattas av det som i lagförslaget heter personlig budgetering. All service som omfattas av valfrihet måste bolagiseras. Det innebär att alla boendeenheter och all dagverksamhet inom Kårkulla ska bolagiseras.

 

Kårkulla

  • ägs av 33 tvåspråkiga kommuner i Svenskfinland
  • leds av ett fullmäktige med 45 ledamöter, invalda från medlemskommunerna
  • har sammanlagt omkring 1000 anställda i 42 enheter, 100 verksamhetspunkter runtom i Svenskfinland
  • har sin centraladministration i Pargas, på Kårkullabacken cirka sex km från centrum. Där finns också undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten, som hör till Expert- och utvecklingscentret.
  • I Åboland har Kårkulla elva serviceenheter. Sex av dem hör till öppna vården, tre enheter bildar Vårdhemmet på Kårkullabacken.
  • I Pargas (2), Åbo (1) och på Kimitoön (2) finns utöver det boenden, med bostäder för Kårkullaklienter. Utöver de egna husen hyr Kårkulla lägenheter för boende också i Tennby och i Pjukala i Pargas.

 

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng