Lergökskonsert att vänta i Västanfjärd

Lergökstillverkare. Fr.v. Sonja Karlsson, Viivi Kemilä, Isa Gerkman, Josefin Moring, Ingrid Söderström och Alva Söderholm, med Inge-May Koskelin
Lergökstillverkare. Fr.v. Sonja Karlsson, Viivi Kemilä, Isa Gerkman, Josefin Moring, Ingrid Söderström och Alva Söderholm, med Inge-May Koskelin.

Om man tror att man redan har hört allt som byaråd kan hitta på så tror man fel – vem hade trott att tillverkning av lergökar skulle tas upp av ett byaråd?

Men det är i alla fall på gång i Västanfjärd, sedan i går då de första spadtagen togs vid ett lerigt dike. Ungefär 300 gram lera behövs per lergök och Västanfjärds skolas alla 30 elever ska få göra varsin.

Sex av eleverna var med lokala krukmakaren Inge-May Koskelin för att hämta en första omgång lera. De går en barnens bildkonstskola som hon håller för Vuxeninstitutet. Eftersom Koskelin har sin verkstad i ett av golfgården Bjärkas hus är det nära att komma hit från skolan som ligger granne. Nu råkade dessutom bildkonstskolans avsnitt för keramik passa för lergökarna.

Leran hämtades i vackraste höstsol, under lite spridda funderingar.

– Jag har två lergökar och kan spela lite på dem men inte så mycket. Men jag ska inte bli musiker eller keramiker utan konditor, sade Josefin Moring från åk 3.

Sedan fylldes en hink med lera snabbt. Den går inte att använda direkt utan ska torkas, slammas upp, torkas igen och sedan silas så de största partiklarna, grässtrån med mera kommer bort.

Efter det får barnen forma varsin lergök, med sådant hål att man kan spela lite melodier. Så ska gökarna brännas och till sist målas.

Alva Söderholm t.v. med Isa Gerkman vid lertaget
Alva Söderholm t.v. med Isa Gerkman vid lertaget

Marjatta Karikoski, styrelsemedlem i Västanfjärds byaråd, berättar att Koskelin för ett par år sedan gjorde hundra Västanfjärdsklockor i keramik – enligt modell av skeppsklockan i Västanfjärds kommunvapen – och alla klingade lite olika. Det gav tanken att fortsätta med lergökar, och samarbeta med skolan som sade att man gärna är med.

– Nåja, eftersom man kan blåsa i lergökar så frågade jag Kimitoöbon Laura Naukkarinen om hon kunde skriva musik. Det lovade hon, och tyckte att det ska bli en sång om glädje som barnen skriver orden till, berättar Karikoski.

Nu hoppas byarådet att barnen ska kunna uppträda och spela på lergökarna och Västanfjärdsklockorna den 10 juni vid Byarnas dag, då byarådets estrad på Kalkholmen borde vara klar.

Den byggs i ruinen som står kvar efter kalkbränningen. Estraden ska kunna användas till många slags framträdanden men ”Sjungande keramik” blir kanske det allra första.

– Så fick vi idén att be nyinflyttade dokumentärfilmaren Amanda Wikman att filma det hela, och det har hon alltså börjat med nu, säger Karikoski.

Vilken sorts film det blir återstår att se.

– Jag har inte sysslat så mycket med film på sistone eftersom jag och min man nyligen har flyttat till Norrlångvik i Kimito, med nio getter. Vi ska ha ett mejeri och göra getost. Om allt går enligt planerna börjar vi bygga mejeriet i mars, säger Wikman.

Hon är uppvuxen i Nagu, utbildad både vid Arcada i Helsingfors och högskolan i Skövde där hon gjorde en del korta dokumentärfilmer i och vid sidan av skolan. De senaste tre åren har det inte blivit mycket filmat då hon tillsammans med sin man drev ett mejeri i Sverige och hade 27 getter. Det var dock utmanande att få över dem till Finland så det blev bara de nio bästa som fick komma med till Kimito.

Filmar gärna. Amanda Wikman plockar fram kameran på väg till första delen av lergökstillverkningen.
Filmar gärna. Amanda Wikman plockar fram kameran på väg till första delen av lergökstillverkningen.

Summa summarum: Nu har byarådet samlat ihop en utbildad filmare, en världsberömd kompositör av ”ny musik”  – LauNau är hennes artistnamn –, en erkänd krukmakare, några skolbarn, lite lera och goda idéer. Bara att vänta med spänning på resultatet.

Lergökar ingår inte i Koskelins vanliga produktion – som handlar om bruksföremål –  men till Åbos kulturhuvudstadsår 2011 gjorde hon små ejdrar, som man kunde blåsa i.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng