Lite strul och många sladdar när e-studentskrivningarna testades

Elektroniska studentskrivningar. Mikaela Korin-Niemi är lärare i geografi och biologi vid Katedralskolan och Linnea Wahlbeck går på tvåan. Bägge provskrev det elektroniska studentprovet på onsdagen. Foto: Carina Holm
Elektroniska studentskrivningar. Mikaela Korin-Niemi är lärare i geografi och biologi vid Katedralskolan och Linnea Wahlbeck går på tvåan. Bägge provskrev det elektroniska studentprovet på onsdagen. Foto: Carina Holm

– Materialet i geografiprovet var bra, med kartor som hade lager som man kunde ändra på, säger Linnea Wahlbeck, som var en av dem som deltog på onsdagen när de nya elektroniska studentskrivnignarna testades i hela landet.

Hon går på tvåan i Katedralskolan i Åbo och ska skriva studentprovet i geografi i höst, när studentskrivningarna i vissa ämnen för första gången skrivs elektroniskt.

– En uppgift i försöksprovet var att planera och rita en friluftsled i en kommun med hjälp av ett ritprogram. Man skulle rita ut var rastplatserna och informationstavlorna skulle finnas. Först förstod jag inte hur man skulle öppna programmet, instruktionerna var lite oklara. Men sedan gick allt smidigt.

Mikaela Korin-Niemi är lärare i geografi och biologi vid Katedralskolan och skrev också onsdagens elektroniska testprov i geografi, för att se på det med lärarögon.

– Frågorna var mångsidiga och intressanta. Jag gillade att materialet innehöll kartor och videofilmer. Men poängsättningen är helt ny. Då man tidigare har fått sex poäng för alla frågor och nio för jokerfrågorna, är uppgifterna nu värda 20-30 poäng.

Hon säger att de nya sorternas uppgifter förutsätter att gymnasieeleverna till exempel kan använda olika ritprogram.

– Det finns nästan 5-6 program som du borde kunna i geografin till hösten. Visst har vi börjat öva, men än så länge är det ju gamla läroplanen som gäller och de ingår inte i den. Men det här är en sak som jag inser att vi måste satsa på.

Det är mycket på gång, med den nya läroplanen som träder i kraft i höst, de elektroniska studentskrivningarna som börjar då och själva Katedralskolans utlokalisering.

– Jag tycker vi är på väg mot rätt håll, men det kommer kanske lite för snabbt på. Vi skulle nog kunna ha ett år till på oss innan de elektroniska skrivningarna tas i bruk, säger Korin-Niemi.

Sladdar behövs. En minnespinne ger eleverna det operativsystem som de behöver för att skriva studentskrivningarna elektroniskt. Elförsörjningen ska också fungera. Foto: Carina Holm
Sladdar behövs. En minnespinne ger eleverna det operativsystem som de behöver för att skriva studentskrivningarna elektroniskt. Elförsörjningen ska också fungera. Foto: Carina Holm

Katedralskolans rektor Marianne Pärnänen säger att lärarna, som övervakade provskrivningarna på onsdagen, har fått detaljerade protokoll från studentexamensnämnden, där alla upptäckta fel och brister från övningsproven ska listas, så att de kan åtgärdas före hösten.

– De här elektroniska proven är ett helt nytt sätt att mäta kunskap och färdigheter. Du ska läsa, förstå, tolka och kunna tillämpa dina kunskaper. Samtidigt är det ju sådant som behövs, ingen stannar dig på gatan och frågar vad du har läst, utan hur du kan använda det.

I Pargas svenska gymnasium och i Kimitoöns gymnasium har rektorerna Annika Gustafsson och Ben Johansson synpunkter på provet i tyska, som skrevs elektroniskt i onsdags.

– Det blev stökigt, för efter att ha gjort hörförståelsen måste eleverna få nya nyckelkoder av övervakarna för att logga in på nytt och kunna fortsätta med resten av språkprovet. Vi hade bara tolv som skrev tyskan, men det går inte sedan när vi har 60-70, säger Gustafsson.

Ben Johansson har reagerat på samma sak och säger att till exempel språkprovet måste göras smidigare.

– Samtidigt var övningen bra, för det handlar också om att skapa nya rutiner för skolan. I Kimitoöns gymnasium testade vi på att skriva elektroniskt i två rum och det gick bra. Men vi hade en elsladd som inte fungerade och det var ju bra att det hände i dag så att vi vet att sådant kan hända i höst när det gäller på riktigt.

FAKTA: Elektroniska studentskrivningar

  • Införs stegvis från och med hösten 2016.
  • De första proven som skrivs elektroniskt i höst är geografi, filosofi och den korta lärokursen i tyska.
  • I onsdags 6.4. skrevs ett nationellt övningsprov i hela landet i de här ämnena.
  • Våren 2019 skrivs också matematiken elektroniskt och därmed har alla studentexamensprov blivit elektroniska.
  • Proven kan skrivas på elevernas egna datorer eller på skolornas. I praktiken får eleverna en minnespinne som stänger av alla andra system, som internet, utom det operativsystem som de elektroniska studentskrivningarna använder.
  • Proven sparas i realtid.
  • Mer info om de elektroniska studentskrivningarna finns på https://www.ylioppilastutkinto.fi/se/studentexamen/digabi-se. Här finns också exempeluppgifter.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng