Han hoppas på en lever i julklapp

En kamp mot klockan. Åbobon Lars-Eric Andersson lider av en sällsynt leversjukdom och jobbar för att folk ska inse vikten av att bära organdonationskort. Foto: Dan Lolax
En kamp mot klockan. Åbobon Lars-Eric Andersson lider av en sällsynt leversjukdom och jobbar för att folk ska inse vikten av att bära organdonationskort. Foto: Dan Lolax

Åbobon Lars-Eric Andersson, 66, väntar på telefonsamtalet som ska rädda hans liv.
För fem år sedan fick han diagnosen primär skleroserande kolangit.
Sedan mitten av oktober finns han på listan över patienter som väntar på en leverdonation.

Primär skleroserande kolangit är en sällsynt leversjukdom. Den drabbar bara fem av tiotusen personer och tar sin början i gallgångarna.
Vad som orsakar sjukdomen vet läkarna inte.
– Men det är inte alkohol, småler Lars-Eric Andersson, pensionerad landsbygdsrådgivare.

Fet mat och alkohol gör att de leversjukas antal i Finland ökar. Också kön för hjärt- och lungtransplantationer växer. Längst är kön med njurpatienter.
Själv har Andersson inte tagit så mycket som en bastuöl sedan diagnosen.
– Inte blev det mycket före den heller, säger han.

Han ser till att äta hälsosamt och motionera mycket. Och det syns. Lars-Eric Andersson ger intrycket av att vara en pensionär av den piggare sorten.
Just nu påverkar leversjukdomen inte vardagen i någon större utsträckning.
På Mejlans, sjukhuset i Helsingfors där levertransplantationer utförs, skämtar läkarna att han kommer att må sämre efter operationen än han gjorde före.
Trots det är hans sjukdom en kamp mot klockan.

Faktum är att på en skala mellan noll och fem, där noll betyder full friskt och fem innebär cancer, ligger Lars-Eric Andersson på lite över tre.
Fyra är förstadiet till cancer.
En del av levern är redan ur spel. Om den utvecklar cancer som sprider sig är en transplantation omöjlig.

– Det är klart att det här är i bakhuvudet hela tiden. Men jag motionerar och engagerar mig i föreningen för att få annat att tänka på, säger Andersson.
”Föreningen” är Egentliga Finlands njur- och leverförening. Andersson, som är styrelsemedlem, har tagit på sig ansvaret för den svenska informationen.
Om det behövs fungerar han också som länk till nationella Njur- och leverförbundet.
Överlag försöker föreningen vara synlig på vårdanstalter men också på mer folkliga tillställningar, bland annat för att påpeka hur viktigt det är att folk bär organdonationskort.

Det finns fall där nedsövda patienter vaknat bara för att få veta att operationen inte genomförts.

Lagen om organdonation ändrades 2010.
Nuförtiden utgår man ifrån att en person som uttryckligen inte motsatt sig organdonation är en potentiell donator.
Men systemet är inte problemfritt, säger Lars-Eric Andersson.

Om den avlidnes vilja inte är dokumenterad kan det finnas fall där de anhöriga avgör om transplantationen blir av.
– Anhöriga som förlorat en familjemedlem i en olycka tänker ofta inte klart. Förståndet låser sig. De vill inte att någon skär i deras kära, så de säger nej.
Sådana här situationer är inte ovanliga, säger Andersson.

Trots lagen, och för att vara på den säkra sidan, är det därför bäst att alla som inte har något emot att bli organdonator har ett undertecknat donationskort på sig hela tiden.
Tröskeln för folk att tänka på det här är hög, säger Lars-Eric Andersson. Mycket på grund av att vi inte vill befatta oss med vår egen död – eller på tanken att någon tar våra organ efter att vi dött.

Han vill påminna folk om att det handlar om att rädda liv.
En hjärndöd person behöver inte sin lever, sitt hjärta, sina lungor och sina njurar. Men för någon annan kan den vara en fråga om liv och död.

Det är omöjligt att förutspå när Lars-Eric Andersson får en ny lever.
– Min fru säger att det vore typiskt om en lämpig donator dök upp under julhelgen. Men visst, det vore en fin julklapp.
Han har alltid telefonen med sig, för samtalet från Mejlans kan komma när som helst. Av den orsaken har han slutat motionssimma.
– Jag kan inte ha telefonen med mig i bassängen.

Då samtalet kommer gäller det att snabbt ta sig till sjukhuset i Helsingfors.
Det kan gå till så här: Låt oss säga att på sjukhuset i Kuopio finns det en hjärndöd patient med en levertyp som matchar Lars-Eric Anderssons.
Ett läkarteam börjar förbereda operationen – då sitter Andersson redan i en taxi på väg till Mejlans. Ett annat team flyger till Kuopio för att hämta levern.
I det skedet är det ännu inte säkert att operationen blir av. På plats i Kuopio kan läkarna inse att levern är i så pass dåligt skick att den inte kan transplanteras.
– Det finns fall där nedsövda patienter vaknat bara för att få veta att operationen inte genomförts, säger Andersson.

Om operationen genomförs måste Lars-Eric Andersson ta det försiktigt efteråt och äta mediciner som kan ge biverkningar.
Medicinerna tas så att kroppen ska komma till rätta med den nya levern. Läkemedlen sänker den allmänna motståndskraften. Därför måste patienten undvika folktäta platser.

I Finland genomförs ungefär femtio levertransplantationer per år. Den ungefär åtta timmar långa operationen kan därför kallas rutin.
Nuförtiden är det en uteslutande framgångsrik procedur.

FAKTA
Donatorerna är ofta äldre personer
I de nordiska länderna dör i medeltal 6 procent av dem som köar för ett nytt organ.
För lungpatienter är den siffran 13 procent.
För hjärtpatienter är siffran 10 procent och för leverpatienter 3 procent.
Tidigare var en typisk organdonator en person i åldern 16-45, frisk men hjärndöd p.g.a. en trafikolycka.
Nu är donatorerna ofta äldre personer som kan ha flertalet sjukdomar och som dött p.g.a. hjärnblödning.

Källa: Helsingfors universitet

Så långa är köerna
367 – personer som behöver en ny njure.
28 – personer som behöver ett nytt hjärta.
9 – personer som behöver en ny lever.
8 – personer som behöver en ny lunga.
5 –  personer som behöver en ny bukspottskörtel.
2 –  personer som behöver en ny tunntarm.

Siffrorna är från hösten 2014.

1 kommentar till Han hoppas på en lever i julklapp

  1. Natten mellan 19-20 nov. Opererades jag vid Mejlans och fick en ny lever. Är också 66år gammal och haft samma diagnos i 6 år,men hann bli i ganska dåligt skick före operationen. Var i kön tre veckor och en dag. Allt har gått otroligt bra! Operationen tog totalt ca 8h. Kort tid i respirator. Till avdelningen följande dag. Den nya levern fungerade genast. Lever värdena har sjunkit snabbt och inga av stötning har förekommit, förståss med hjälp av nyttiga mediciner. Var drygt två veckor vid Mejlans, sedan två dygn vid Vasa centralsjukhus. Följs nu upp med blodprov en gång/vecka. Skall på granskning till Mejlans den 19 jan 2015. Har sålunda varit hemma en vecka på onsdag. Ett nytt liv har börjat! Som uppmuntran! Lycka till och hoppas du snabbt får kallelse till operation. De opererar dock inte julhelgen. God Jul! H Svante Löv i Pedersöre.

Kommentarerna är stängda.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng